heltmagiskt

Två personer som står nära Ricky har nyligen fått missfall, det är så tråkigt när sånt händer. Och nu förtiden verkar det hända hur ofta som helst!

Jag har varit så himla rädd att det ska hända oss, men det sägs ju att den största risken ska vara förbi i vecka 13. Och nu är jag i vecka 14, snart i vecka 15... Så det ska väl inte behöva hända någonting tycker jag? Jag hoppas då inte det! För bebis♥ betyder så himla mycket för oss redan!

En riktig putmage har jag fått.. Det första beviset på att det faktiskt är en bebis där inne! På bilden har jag gått 12 fulla veckor. ♥

För mig som hade ätit p-piller i över två år var det inte så konstigt att mensen inte kom, vissa gånger hade jag haft mens i flera veckor och ibland fick jag mensen mycket senare. Så att mensen inte dök upp brydde jag mig inte så värst mycket om. Men när jag flera gånger hade sagt till Ricky att jag hade mensvärk och att jag snart skulle få mens, utan att den kom slog tanken mig att jag kunde vara gravid. Men det var ingenting jag tänkte speciellt mycket på, utan jag lät det vara. När jag sedan började må illa när jag åkte bil och buss började jag fundera vad som var fel. Jag har aldrig någonsin i mitt liv blivit åksjuk, så jag tyckte absolut att någonting verkade fel, men även det struntade jag i. Det kunde ju lika gärna vara magkatarr, eller något annat krångel med magen eftersom jag ibland slarvade med maten. Även min extrema trötthet och mina kramper kunde ju bero på att jag hade något krångel med magen. Jag började även få yrsel (jag till och med svimmade en gång), och en jävla huvudvärk som vägrade ge med sig.

Efter allt detta misstänkte jag självklart att jag var gravid, men jag har trott det så många gånger förr så jag tog det inte så alltvarligt. Men en dag fick jag en impuls och ringde ungomsmottagningen, och fick tid redan nästa dag. Och som sagt så visade graviditetstestet positivt...